Ibland rinner tårar frambringade av tankar.
Och när känslorna är översvallande jobbiga?
Eller när synonymen till mat står fast vid att avika från normen?
Hur orkar man egentligen ta sig igenom alla svackor?
Går det ens?
Vad händer efter döden?
Hur länge har hon kvar?
Andas hon i denna stund?
Hur kan ett sådan idiot påverka mig så mycket, som han faktiskt gör?
Varför lägger jag ner tid på att grubbla?
Hur kommer det sig att min värld är färglös?
Fortsätter det så här; förevigt?
Vart tog ljusglimtarna vägen?
Sömnen; varför infinner du dig inte hos mig?
Jag orkar inte vara vaken.
Söv mig tills allt är över.
Låt mig vakna när allt är slut.
Jag vill inte mer.
Orkar inte nu.
Jag är slut.
Igen.
Det var en liten pojke som lätt blev arg. Hans pappa gav honom en näve full med spik och sa till honom att varje gång han blir arg ska han gå bakom huset och slå i en spik i staketet. Första dagen slog pojken in 37 spikar.
Efter några veckor lärde han sig kontrollera sin vrede och antalet islagna spikar minskade hela tiden. Han märkte att det är lättare att behärska sin vrede än att slå in spikar i ett staket.
Slutligen kom den dagen då pojken inte blev arg en enda gång. Han sa det till sin pappa och denne föreslog honom att dra ut en spik från staketet varje dag han inte blir arg alls. Dagarna gick och efter en tid kunde pojken tala om för sin pappa
att det inte fanns en enda spik kvar i staketet.
Då tog pappan pojkens hand och ledde honom till staketet. Där sa han till honom; Det var bra gjort, min gosse, men titta på alla dessa hål. Det här staketet blir aldrig mera som det har varit.
När du säger (eller skriver)något i vredesmod lämnar det just sådana här ärr. Som om du skulle sticka in en kniv i en människa och dra ut den
igen. Det spelar ingen roll hur många gånger du ber om förlåtelse för skadan är redan skedd.
En skada orsakad av ett vanligt ord gör lika ont som ett fysiskt slag. Vänner, släktingar och andra medmänniskor är i själva verket väldigt sällsynta ädelstenar. De vill dig väl och försöker stödja dig. De vill finnas för dig och lyssna till dig när du har bekymmer, de vill berömma dig och är alltid redo att öppna sin famn och finnas för dig. Tänk så lätt det blir fel men betänk då att ingen har anledning att vilja dig något illa! Alla har ett eget ansvar för hur vi tolkar andras handlingar, det är upp till var och en. Det finns ingen anledning att inte välja en positiv tolkning ty detta är möjligt om vi är beredda att FÖRSÖKA FÖRSTÅ andras handlingar!
(Okänd författare)
Det där var en av de mest genomskinliga och skrattframkallande kommentarer jag någonsin fått.
Författaren är fortfarande okänd! Jag tänkte på Dig och Dina skriverier direkt jag läste den på www.vildawebben.se! Jag "limmade in den" här med en förhoppning om att den skulle skapa eftertanke... Du får tro vad Du vill men jag hoppas att Du och Din pappa en dag skall kunna närma Er varandra! Kanske kommer den dagen när Du kan tänka Dig att försöka förstå att JAG inte är ett hinder för detta! "Han är inte den han varit", skrev Du... Han är förändrad, ja! Ge honom en chans att få visa vem han är när inte någon annan bestämmer hur han skall vara! JAG bestämmer det inte, men jag stöttar honom i att få tänka, tycka och säga det han verkligen tycker och känner!
Annica
Jag ber dig vänligast att sluta läsa min blogg. Håkan och du har ingenting att göra med mitt liv längre,efter somliga omständigheter.
Håkans
och mitt försök att bygga upp en ny relation misslyckades. Han gjorde bort sig komplett; och jag är ej villig att ge honom en ny chans.
