Linnéa

Idag struntar jag fullkomligt i Anders åsikter angående min kaffekonsumentation. Jag är medveten om att jag dricker otroligt mycket kaffe; och jag är också fullständigt påläst angående vad kaffe gör med kroppen.
Men vissa dagar måste börjas med 1 liter kaffe för att orka genomlevas.
Mitt huvud känns som om det skall sprängas i bitar vilket sekund som helst. Det har trängt sig in en liten tomte i min skalle, som ligger och gnager stora gapande hål på min hjärna. Dessutom har han lagt ut chinapuffar överallt; och idag även slagit på stort; med smatterband! Poffpoffpofffpoffpoffpoff.. Ajajajajaj.

Första lektionen: 09:30 - Mentalträning.
Meninglös lektion om jag får säga min sak. "Spänn stjärtmusklerna...".
Klassen (inklusive lilla jag); sitter och sover sig igenom alla innehållsfattiga powerpointpresentationer, som prackar på oss information om hur man andas.
Jag kan andas? Både snabbt, lungt, tungt, svagt, hårt, lätt, takt, otakt osvosv.
Låt mig utveckla.
Sedan jag var liten har jag tagit till min andning när jag ska sova eller vill genomgå en snabb humörsföränding. Fråga mig inte varför jag genomgår snabba humörsförändingar; för jag har ingen annan förklaring till det än att det är en riktigt användbar självförsvarsteknik.

Hmm.. Min liter kaffe är nu uppdrucken; och bussen till skolan avgår om exakt en timme. Det betyder att jag troligtvis måste packa mina grejer nu. Usch! Jag hatar att släpa grejer.
Denna natt var sista natten på ungefär en vecka; som jag spenderar på S:t Eriksplan. Nästa söndag anländer jag åter till paradiset med alla teknikprylar; men tills dess får jag sova i min egen dunpuffigahimmel till säng.

Orkar inte redigera detta inlägg heller. Ni får ha tålamod med mina stavfel.