Krackelerade minnen.
Efter kvart i en oändlighet; med högsta volym på min mp3; vridandes och vändandes i sängen, sinade mina tårar och paniken tog över. Vad ska jag göra?
Städning av mitt rum påbörjades. Garderoben packades full med kläder som legat kringspridda i flera veckor; mina skyddsänglar som vakar över mig radades upp på hyllan ovanför sängen och LP skivorna sattes åter upp på sina tidigare redan tilldelade platser på den blå-gröna väggen.
Byrån. Näst nedersta lådan. Brev. Ångest. Varför öppnade jag lådan?
Panikartat skrik i kudden; för att inte väcka lillasyster som somnat sött i sitt rum näst intill mitt.
Kläderna som revs ut ur garderoben; LP skivorna som revs ner från väggarna; musiken som dånade i öronen; änglarna som såg på med trasiga blickar; tårar som rann; skriken som fastnade i halsen och brev som revs i tusen små delar.
Jag somnade av utmattning på golvet efter en kvart i oändligheten.
